Igår var det jag och pållen Elliot på ridlektionen. Bilden säger allt. Jag är glad och fräsh...ja, ni ser ju själva. Men Elliot, han vill helst ta en vecka på stranden med paraplydrink och en god bok. Han undrar hur han kan bli av med mig, utan att behöva anstränga sina muskler.

Hela lektionen satt jag i sadeln och undrade när han skulle falla ihop i en hög och bara totalvägra. Han är en rättså snubblande sort även i vanliga fall, men är han dessutom inte taggad...då är det inte jättekul att sitta däruppe. 
Men, han tog sig samman. Enligt Lotta fick vi till en snygg skänkelvikning också. Det kunde varit värre med andra ord.
Nästa gång har jag Picasso.