Det kan bara bli bättre
Idag var det jobbigt. Ny häst som var typ 7 år, väldigt tittig och vinglig. Jag fick inte riktigt till det och kände mig helt kass. Jag blev liksom osäker på mig själv och undrade om hästen verkligen brydde sig om vad jag ville. Men nu när jag har fått distans till det hela så tänker jag så här:
Den där hästen (chestnuts btw) är en bra hopphäst och om jag bara bestämmer mig för att det ska funka så kommer det bli bättre. Om jag och pållen jobbar på vår relation kommer vi kanske kunna tävla ihop också. Och jag vill sååå gärna tävla!!
Så istället för att fega ur och be att få en annan häst så SKA jag ta mig tusan upp igen på vingelpällen! :) Wish me luck..
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Lotta » Det kan bara bli bättre: ”Men hallåsan! Asså kan man bli mer stolt över en vän?!?! Här fegas det minsann i..”
-
Früken Fikus » Nyp mig: ”Åh, grymt!! Ja, bara bekräfta din förmåga och dream on! :-) Kram”
-
Tokus » Hög på häst: ”Åh vad spännande!!! Ser fram emot att läsa och höra mer om era äventyr!”
-
Margaretha » Avslutning med gymkhana: ”Vilket härligt gäng ni verkar vara. Jag kan verkligen förstå att du trivs på din..”
-
Kicki » Lekfull terminsavslutning: ”Word dude! =)”