Nu har det gått en dryg vecka sen vi kom hem från vår ridresa till Mallis. Jag har faktiskt inte ridit nåt sen dess. Senaste ridlektionen var vi på gbg horse show. Och imorgon blir det inget för det är ju röd dag. Min abstinens är astronomisk.

Vad var bäst med Mallis då? Det är inte helt lätt att svara på. Det var liksom allt. Vi kände verkligen att vi slet och kämpade, samtidigt som vi hade det lyxigt med alla mål mat serverade. Och ibland var vi frustrerade, samtidigt som vi tagit stora älgsteg framåt i vår ridning. Och värmen var jobbig ibland men väldigt härlig för det mesta. Det var ytterligheter hela tiden. 

Närheten till hästarna var fantastisk. Jag har aldrig varit så mycket med hästar under en vecka. Jag var verkligen i nuet. Hästar har den effekten på mig iallfall.