Lotta
Mitt egentliga namn: Charlotte
Hur ung är jag?: Ja, jag är ju inte 20 längre om man säger så...men jag känner mig relativt ung. (f. -81)
Om jag var en häst..: Skulle jag nog vara en temperamentsfull, envis men väldigt snäll arab med lite för rund mage.
Första ridlektionen: Jag fick rida barbacka till och från hagen på hästarna från granngården där min farmor och farfar hade sitt sommarställe. Jag fick blodad tand och hade min första ridlektion på en lokal ridskola 6 år gammal. Jag var väldigt förväntansfull och alldeles för orädd.
När jag inte rider: Blir det mycket tid med min make och våra två pojkar. Eftersom kreativ är mitt andra namn blir det mycket kreativt hittepå.
Nästa ridresa: Det spelar egentligen inte så stor roll. Så länge jag får sitta på en hästrygg och får åka med min vapendragare Kicki så vet jag att resan blir lyckad.
Roligast på ridlektionen: Jag är en typisk mitt-emellan-tjej så jag tycker hoppning är lika roligt som dressyr. Så länge det två dagar efter lektionen är lite svårt att sitta, stå och gå så vet jag att jag haft roligt.
Varför rida?: Varför inte? Ridning ger så mycket. Det är utvecklande på flera olika nivåer, man har närheten till naturen, det är träning och avkoppling på en och samma gång och sen är dessa magnifika djur helt underbara!
Drömmer om: En mysig liten gård där jag och min familj kan bo med våra hästar. Då hade det blivit många timmars träning och många njutningsfulla ritter ute i naturen.
Lottas blogg
2014
0 kommentarer 
I lördags kunde vi läsa om när Kicki gjorde en (läs två) saltomortal från hästryggen under fredagens extra hoppträning. Jag känner mig sjukt skyldig till den flygande vante som det blev av Kicki då det var jag som, efter rådfrågan, tyckte att hon skulle välja just Skrållan att träna på. Men vid närmare eftertanke, såhär lite lagom i efterhand, känns ju Rasmus mer som det självklara valet. Ja, jag har helt enkelt inget att säga till mitt försvar mer än:
- Ledsen kompis, ta Rasmus nästa gång och för allt i världen lyssna INTE på mig ;).
Saltomortalen kan du beskåda nedan:
GM i solsken
Vilket väder alltså! Sol både igår och idag, helt underbart.
Igår var jag och Hanna i stallet och pysslade. Vi passade på att ta en runda i skogen med hästarna, och när vi lunkar fram på vägen så tittar plötsligt solen fram. Heeeeej du efterlängtade sol! Tänk vad snabbt vårkänslorna plockades fram. Jag tror att de ligger där under, bubblar, spritter och bara väntar på solens strålar för att få explodera.
Det är något alldeles speciellt med att rida ute, det rensar hjärnan, blåser liksom rent. Och det ger sån otrolig energi. Jag kom på mig själv med att sitta och le för mig själv när jag och GM lunkade fram i skogen med solens strålar i ansiktet. Det är som balsam för själen. Jag önskar att alla människor någon gång i livet kunde få känna samma glädje som jag upplever när jag sitter där uppe på hästens rygg.
Alltså, jag är rätt kass på det här med att uppdetara min blogg. Men nu händer det massor av spännande grejer så nu får det till att bli lite bättre på det här.
Lotta » Det kan bara bli bättre: ”Men hallåsan! Asså kan man bli mer stolt över en vän?!?! Här fegas det minsann i..”
Früken Fikus » Nyp mig: ”Åh, grymt!! Ja, bara bekräfta din förmåga och dream on! :-) Kram”
Tokus » Hög på häst: ”Åh vad spännande!!! Ser fram emot att läsa och höra mer om era äventyr!”
Margaretha » Avslutning med gymkhana: ”Vilket härligt gäng ni verkar vara. Jag kan verkligen förstå att du trivs på din..”
Kicki » Lekfull terminsavslutning: ”Word dude! =)”