Lotta
Mitt egentliga namn: Charlotte
Hur ung är jag?: Ja, jag är ju inte 20 längre om man säger så...men jag känner mig relativt ung. (f. -81)
Om jag var en häst..: Skulle jag nog vara en temperamentsfull, envis men väldigt snäll arab med lite för rund mage.
Första ridlektionen: Jag fick rida barbacka till och från hagen på hästarna från granngården där min farmor och farfar hade sitt sommarställe. Jag fick blodad tand och hade min första ridlektion på en lokal ridskola 6 år gammal. Jag var väldigt förväntansfull och alldeles för orädd.
När jag inte rider: Blir det mycket tid med min make och våra två pojkar. Eftersom kreativ är mitt andra namn blir det mycket kreativt hittepå.
Nästa ridresa: Det spelar egentligen inte så stor roll. Så länge jag får sitta på en hästrygg och får åka med min vapendragare Kicki så vet jag att resan blir lyckad.
Roligast på ridlektionen: Jag är en typisk mitt-emellan-tjej så jag tycker hoppning är lika roligt som dressyr. Så länge det två dagar efter lektionen är lite svårt att sitta, stå och gå så vet jag att jag haft roligt.
Varför rida?: Varför inte? Ridning ger så mycket. Det är utvecklande på flera olika nivåer, man har närheten till naturen, det är träning och avkoppling på en och samma gång och sen är dessa magnifika djur helt underbara!
Drömmer om: En mysig liten gård där jag och min familj kan bo med våra hästar. Då hade det blivit många timmars träning och många njutningsfulla ritter ute i naturen.
Lottas blogg
2013
1 kommentarer 
Igår hade vi terminsavslutning. Jisses vilket röj vi hade.
Kicki hade kommit med det underbara förslaget gymkhana. Vi slog ihop vår ridgrupp med gruppen som rider efter oss, fullträff! Oj, vad kul vi hade!
Vi red som sagt gymkhana som är en form av lekfull stafettlek mellan ett eller flera lag.
Igår delade vi upp oss i två lag och hade två hästar i varje grupp.
Tävlingen gick ut på att ta sig mellan 5 koner, hoppa av hästen och leda hästen samtidigt som man balanserar på en upphöjd planka, därefter upp på hästryggen igen, runda en kon och i fullfräs över ett kryss (litet hinder) och ner till sitt lag för att släppa i väg nästa häst och ryttare.
Nu har vi bara två träningstillfällen kvar på denna terminen, och onsdag som kommer missar vi, då vi ska iväg på partaj med jobbet.
Så vi har alltså EN träning kvar och då blir det lek, vi ska köra gymkhana. Det svider i hjärtat och gör ont i ridnerverna... En hel sommar utan ridning?? Nä, fy farao!! Vi får försöka hitta en lösning på det här, för jag har så fruktansvärd ridabstinens sen vi kom hem från Mallis. Ridlektionerna går i ett nafs och redan innan man hunnit börja lektionen så är den slut. Jag vill ha mer ridning vilket är svårt i en stor grupp. Finns det någon där ute som vill ha hjälp med motionering av hästar under sommaren? Självklart vill jag jobba hårt på hästryggen så att svetten lackar och att det känns som om man håller på att dö... Men hellre skogsritter i lugnt gemak än inget alls.
Efter lite mer än två veckors uppehåll var det idag äntligen dags att svinga sig upp på hästryggen igen. Som vi har längtat Kicki och jag.
Bilfärden till stallet kändes lång, ungefär som när du varit bortrest och är på väg hem...
Blev tilldelad min lilla kärlek Picasso - lycka! Han är en underbar häst, väldigt lugn och snäll. Lite otålig om han får stå och vänta för länge, men en dröm att rida. Han svara bra på både skänkel och tygelhjälper och i galoppen känns det som att sitta in en gungstol.
Det känns att jag fått rutin på saker och ting, jag känner mig mer säker i min ryttarroll, inte bara på hästen utan också i stallet.
Vi tränade trav-ökningar/minskningar och galoppfattningar idag, väldigt nyttig träning och kul. Vi tränade en hel del på just detta när vi var på Mallis, det var därför rätt nice att testa kunskaperna även här hemma.
Balans och sitsträningen från resan verkar gjort susen den också, då Oda (vår ridtränare) kunde se skillnad. Det är en sån glädje att känna att man utvecklats och att få feedback på det man lärt sig.
Det är nu nästan två veckor sedan vi kom hem från vår Mallorca resa. Det var helt underbart och jag längtar tillbaka. Vi gick ifrån att rida två gånger om dagen i 6 dagar till nu typ ingenting. Vi har inte suttit på en hästrygg sedan vi kom hem, inte ens fått snusa på en hästmule.
Det är helt sjukt vad man kan längta...
Onsdagen efter det att vi kom hem skulle vi varit på ridträning men då befann vi oss istället på Göteborg Horseshow på Scandinavium och på onsdagen därpå var det röd dag.
Men nu på onsdag så blir det äntligen ridträning, så det är bara att plocka fram allt vi lärde oss när vi var iväg.
Lotta » Det kan bara bli bättre: ”Men hallåsan! Asså kan man bli mer stolt över en vän?!?! Här fegas det minsann i..”
Früken Fikus » Nyp mig: ”Åh, grymt!! Ja, bara bekräfta din förmåga och dream on! :-) Kram”
Tokus » Hög på häst: ”Åh vad spännande!!! Ser fram emot att läsa och höra mer om era äventyr!”
Margaretha » Avslutning med gymkhana: ”Vilket härligt gäng ni verkar vara. Jag kan verkligen förstå att du trivs på din..”
Kicki » Lekfull terminsavslutning: ”Word dude! =)”